Vitlöken växer så attt det knakar.

Jag ska försöka att göra en lång historia kort. När vi skulle skörda vitlöken i landet i augusti hade blasten multnat bort och klyftorna låg nakna i jorden. Det kändes lite meckigt att skörda och förvara så jag funderade på om det skulle gå att återanvända klyftorna till utsäde för att inte förlora sköden helt och lät allt vara kvar till sent på hösten.


2012 odlade vi sorterna Hammar, Leningradskij, Tsesar, Moskovoskij, Siberian Red, Nazus, Christo, Arno, Printanor och Sabadrome med mycket gott resultat. Det är skörden av detta utsäde som återplanterades på vinst och förlust hösten 2013.

24 Oktober höstgrävde jag ett nytt vitlöksland. Befintlig jord förbättrades med halm och planteringsjord.











8 November var det dags för att sätta vitlöksklyftorna i fårorna som bottnades med planteringsjord.

Skäggiga vitlöksklyftor. Jag valde främst ut stora och medelstora klyftor men också ett par av dom småklyftiga finsorterna sattes på höger flank.










Det största exemplaret, vad det nu är för sort. Kanske Christo.

Här ligger dom nakna och skäggiga klyftorna i den kalla jorden.

Så här såg det ut för två veckor sedan, den 6:e maj. Bädden är kanske på gränsen till att vara för väldränerad och vattet är fortfarande inte framkopplat på kolonilotten så jag har varit glad över dom få regndropparna som fallit och gnisslat tänder dom dagar med högsommarvärme. Tack och lov har dom också varit få.                                                                                                    

 

Fortsättning följer..

Jag måste bara undersöka..

Jag växte upp i Jämtland och när jag som nyinvigd trädgårdsentusiast upptäckte att jag bodde i växtzon 3 och kunde odla dem mest härdiga medelhavsväxterna lockande vindruvsplantor, fikon och citrus. Eftersom det var för kallt ute när jag köpte dom på plantskolan så förvarade jag dom i extrarummet där dom fick spinn och tynade bort. Efter något år hittade jag vinet Zilga som skulle vara härdigt för högre zoner än min egen och hinna få mogna druvor i slutet av sommaren. Där började mitt intresse för druvor och vi har under de senaste åren samlat på oss ett par nio mer eller mindre härdiga sorters vin.

Hasansky sladki

Zilga

Somerset seedless

Sukribe

Spulga

Kuzminski sinni

Förra året fick vi druvor på sex av sorterna och i år efter en mild vinter så höjs förhoppningarna  att de andra tre också ska orka bära fram druvor.

Så till vårens ympningsprojekt som egentilgen började med att jag hade nästan en hel rulle ymptejp över sedan äppelympningen i början av april. Vinet beskär jag varje vårvinter och Zilgan är den som klarar sig bäst som stickling och får rötter på dem flesta pinnarna som sätts i vatten. Jag har ett par sorter som fryser ner rätt mycket under vintern och andra som är lite väl späda och svagväxande som jag skulle vilja se om det går att påverka så att dom blir mer härdiga och vigorösa. När man väljer ett äpple så väljer man också vilken grundstam som man vill att fruktsortsträdet ska stå på då grundstammen bestämmer egenskaper så som trädets storlek, acklimatisering till jordmån men även härdighet. Som exempel kan grundstammen B9 (äpple)  höja härdigheten för en sort med någon zon. Så då tänker jag att det måste väl vara så även för vin, det är i alla fall värt ett försök.

Jag väljer helt enkelt Zilga som grundstam då det är den härdigaste och mest vigorösa sorten hos mig. Därefter ympar jag på dem sorter som jag vill förändra egenskaperna hos i växtsätt och härdighet.

Det finns ett par funderingar som jag har kring kompatibilitet. Släkten och arter. Är arterna förenliga eller är de inte, det vet inte jag. Jag vet att till exempel Somerset seedless är framkorsad på ett par olika arter men det är genom kärnsådd och det behöver inte betyda att vede hos ympen växer ihop med grundstammen om dem inte är av samma art, eller är de så närbesläktade att det kommer att fungera? Det kan ligga Zilga i fatet, då Zilga är en ren Labrusca-druva, och jag kommer att välja att ympa de mest intressanta sorterna på grundstammar från Somerset seedless för att bredda experimentet. Somerset seedless är en en härdig sort så den tjänar sitt syfte i studiern.

Skarvympning med tunga i korthet.

Snittyta med tunga.

Ymp och grundstam sammanfogade.

Fixerar med ymttejp.

En videosnutt under arbetets gång där jag väljer att göra "hittepå-ympar". Jag har gjort liknande på äpple så jag vet att de fungerar så länge kambiumlagren är är sammanförda på åtminstone en långsida.

Trettio grundstammar och tretton sorter ympris

Jag köpte allt växtmaterial till vårens äppelförädling på Nordiska trädgårdar i år. Som vanligt valde jag Antonovka som grundstam för att magkänslan säger att kärnsådda grundstammar som ett bättre val än dom klonade alternativen. Antonovka blir något mindre i storlek än klonen A2 och livslängden är längre hos en kärnsådd grundstam vilket jag också väger in.


När jag köpte ympris hos Blomqvists plantskola på trädgårdsmässan så fanns där väldigt knapphändig information om sorterna som fanns att tillgå så jag valde helt sonika utifrån skördestid och bilder på äpplet. Rent logiskt kan man tycka att äpplets utseende inte berättar så mycket om smak och egenskaper men på något sätt märkligt sätt valde ögat den här gången i alla fall sorter som med lite efterforskning visar sig vara riktigt bra val. Jag kostade på mig  sorten Veiniöun, som jag klassar som ett prydnadsäpple/mosäpple till den dag jag smakat äpplet. I elfte timmen hittade jag till  Svepoms monter och där fanns en hel vägg med ympris. Tyvärr var mässpengen så gott som införlivade i växtmaterial, buskar och frön så jag fick begränsa mig till tre sorters ympris. Hos Svepom är dom genuint hjälpsamma och är man det minsta fundersam över någon äppelsort som man hittat så bläddras informationen fram i den stora äppelbibeln. Jag hittade äpplet Eva-Lotta som jag har läst mycket gott om och finns på min önskelista.

Så vilka sorter blev det i år då? Jo, det blev Brunnsäpple (aka Fröllingeäpple), Eva-Lotta, Harlalmovski, Himmelstalund, Kersti, Long Guang, Ny kanel, Rescue (Barnäpple), Röd kanel, Turso, Veinöun, Virginskt rosenäpple (aka Sommargylling, Vitgylling) och Vuokko.

Det är mitt tredje år som jag ympar grundstam och jag ympar så snart som jag fått tag på växtmaterialet för då vet jag att det är i bra kondition, om jag behövt vänta så har jag inte brutit emballaget utan förvarat paketet på norrsida/skuggsida i marknivå. När stora äppelympardagen började närma sig upptäckte att jag hade lyckats slarva bort ymptejpen så jag mailade Svepom och frågade om dom visste vart jag kunde få tag på tejp inom ett par dagar och vips så mailar en vänlig själ att han kan skicka en rulle så att jag har den dagen därpå och jag blir själaglad. Ymptejp är väldigt svårt att få tag på och jag vet inte ens om det finns ute i handeln. Han som skickade mig en rulle sa att det är en färskvara och när jag väl provade tejpen så förstod jag vad han menade. Det var som dag och natt i jämförelse med dom tejpremsor och min gamla tejprulle i elasticitet och fästförmåga. Visst går det att använda bast, gummisnodd, frystejp och eltejp men om man har en trehundring över så är det välinvetsterade pengar att satsa på ymptejp eller parafilm som den också heter. Det blir så mycket smidigare och man kan istället koncentrera sig på att få kambium lagren intill varandra i det kritiska momentet.

Jag är en notorisk slarvmaja när det kommer till att märka upp sådder, sticklingar och även nyympade träd men i vintras fick jag tag på etiketter som jag tog mig tid till att modifiera. Så här efteråt så känns det helt rätt. Smidigt och överskådligt. Mycket kort så går ympning till som följer. Jag skär först till ympkvisten, därefter lägger jag snittet på grundstammen och försöker få en så likartadsnittlängd/yta som möjligt och om det inte går att uppnå så fäster jag dom samman på en av dom längsgående sidorna plus kortändarna, kambiumlager mot kambiumlager. När jag ympade dom första sorterna blev det en del meckande innan jag kom på att jag glömt "tungan". Om man lägger ett snitt på vardera snittyta och kilar fast ymp och grundstam nyper dom fast i varandra och det sitter säkrare när man lindar med ymptejpen vilket är till stor hjälp.


Dom nyympade grundstammarna krukas och vaknar inomhus i rumsvärme under lysrör. Jag sätter 5-literspåsar som hättor över varje ympad grundstam och lättar lite försiktigt när ympen sprängt knoppar för att vänja den vid mindre luftfuktighet. När äppelträden ute har vaknat får ymparna komma ut under ett par lager fiberduk och när järnnätterna är förbi flyttar jag dom till husväggen i västerläge.

Rutat papper

Snön föser mig försiktigt in i stugvärmen igen så här sitter jag på kökssoffan med vårkänslorna kvar i kroppen. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte låter mig förloras i den lätta fluriga snöyran därute men det är också för att jag vet att varmgraderna låter sig bara väntas till början av nästa vecka. Egentligen borde jag vara igång med frösådderna men det är jag inte utan hoppas på att köra igång nästa vecka. Förrådshyllor måste städas, såjord måste inhandlas då den jag har inte är tjänlig för inomhusbruk. Jag har aldrig haft problem med sorgmyggor men när jag sprättade en av påsarna från närmaste handelsträdgård för ett par veckor sedan dök det helt plötsligt upp ett par virrkusar till flygfän modell mindre som fnuttade omkring i huset. I påsen med såjord hittade jag också en rejäl klump mossbeklädd jordklump så påsen åkte ut igen. Jag har aldrig haft problem med jorden från Plantagen så i helgen återställer jag ordningen med ett par påsar från närmsta butik.

Annars har jag varit upptagen med skisser, skisser och åter skisser. Planteringsskissen på kolonilott nr17(19) börjar ta form från en drömbild av ett  diffust, lummigt, prunkande, dynamiskt samelsurium av frukt, bär och blommor till en ganska ordinär lott med en stor portal (efter att ha sett Trädgårdskampen så insåg jag att det var något som koloni- lotten saknade och behövde) och ett mastodont bygge till klättertorn. Det är svårt att beräkna antalet plantor och jag märker att det är lätt att trycka in ett par extra eftersom jag har massor av krukor och sticklingar som behöver komma i jord nu i vår. Jag tänker mig också att jag kommer att få lov att tillfälligt plantera vissa bäddar till bredden för att senare omplacera plantorna när dom vuxit sig för stora i förhållande till den växtplats dom tilldelats. Även om det skulle vara skönt att sätta allt enligt planritningen så vet jag att det inte går till så för trädgårdsarbete är ett pågående arbete och ibland får man hitta tillfälliga lösningar.

Jag har fem björnbärsplantor som kommer att bli monsteruösa om två år med skott på tre till tolv meter och dom kommer att behöva yta att klättra på så jag har skissat på ett brett klättertorn. Ursprungridén var en bas på två meter men efter att sambon måttat upp på golvet hur mycket yta som skulle upptas av tornet bantade vi ner basen till en och en halv meter och jag tror att det kommer att bli tillräckligt generöst för att i alla fall fyra plantor ska kunna trivas. Jag måste också ordna någon sorts rotspärr då sorten anses vara invasiv och jag kan tänka mig att mina grannar inte är intresserad av att gräva bort taggiga rotskott på sina odlingslotter. Klätter- tornet bör målas med lämplig färg och jag ska kolla upp vilken färg som är mest lämpad kombo till den ätliga trädgården.

Lycka är ett björnbärssnår.

Härom dagen gick jag en runda på radhustomten. Tanken var att lista alla växter som står i sina krukor längs med staketet och att dokumentera stort som smått med mobilkameran. När jag kommit halvvägs stod jag vid björnbären. Efter att ha räknat ihop mina björnbärsplantor och kommit fram till att det var fem och inte fyra blev jag alldeles varm när jag drog upp ett skott som hamnat under en annan kruka och upptäcker att den hade fått rötter. Jag tryckte ner två skott till i den öppna jorden längs med häcken och hoppas hårt på att dom ska hinna rota sig innan utplanteringen i april. Sorten är "Himalayan Giant" och den är mer än härdig för min växtzon(3) och beskrivs som invasiv har otroligt taggiga skott. På andra sidan garaget har jag tre-fyra skott från Thornless Evergreen som också bör hinna rota sig om dom inte redan har gjort det.

Jag har bestämt mig att bygga ett stort och brett klättertorn till dom fyra björnbärsplantorna (som var fem och med lite tur blir ännu fler). Efter en runda på AOT så kommer jag att försöka att klä tornet istället för att kringgärda plantorna med tornet som var min första tanke.

Gör om, gör rätt eller i alla fall på ett annat sätt.

Ett par veckor har gått sedan jag beskar de nyinköpta Amerikanska blåbärsbuskarna. På vinst och förlust avlövade jag grenarna och klippte ner dom till 15-20 cm och ställde dom i ett par glas vatten. Jag vet att det är ganska riskfyllt om inte dödsdömt att ta sticklingar nu för att sätta igång dom inne på hösten. Chansen att veden skjuter rötter är minimala och om så sker blir det ett sjå att hålla dem vid liv inomhus i fem-sex månader. I slutet av förra veckan upptäckte jag att det låg ljusa slöjor i och på vattnet i glasen, vad det var vet jag egentligen inte, kanske mögel.

Okej, vad gör jag nu då? Tjugotvå stycken Amerikanska blåbärsbuskar står i sina krukor på tomten. Jag gör ett överslag. Om ett par år är det bra att ha ytterligare ett par plantor och det kan vara intressant att göra ett nytt försök med nya komponenter.

Redan när jag skar till sticklingarna funderade jag på att tillföra honung till projektet. Jag har sett ett flertal amatörvideos på Youtube där de doppar sticklingens nedre del i honung.

Jag hörde mig för på Allt om trädgårds forum om honung som rotningsmedel. Fick synpunkter på honungens egenskaper och det visade sig även beprövat om än med försämrat resultat. 

I tråden fanns även en länk till Wikipedia som styrker honungens möjliga påverkan till rotning. Där det står "^[1] Honey, though it does not contain any plant hormones, can also make an effective rooting substance."(länk), tack Kenneth på Söder. 

Jag fick också veta att en stickling först täpper igen/vallar över de ursprungliga ledningsbanorna/snittytan innan den bildar rötter, tack Bernt för lättbegriplig info och bild.

Birgitta Blue, Amerikanskt blåbär, Vaccinium corymbosum

Så igår "diskade jag av" alla sticklingar med vatten och ställde dom i nya muggar med uppkokat vatten med lite honung (1 tsk honung till 2 liter vatten). Jag hade lite bråttom och tänkte mig inte för så vattnet var nog en 50-70 grader när jag släppte ner sticklingarna och hur/om det påverkar i negativ riktning har jag ingen som helst aning om men de lever och ser pigga och krya ut.

Inventering inför planering av Kolonilott Nr. 17

Igår uppdaterade jag listan på alla plantor som står på radhustomten. Tanken är att de ska få stå på tillväxt på kolonilott nr. 17. Med lite skissande så kommer det bli ett roligt höstprojekt om tjälen dröjer ett par veckor till. Visserligen ligger halmbalarna utspridda på lotten och hindrar kölden att bita sig fast i backen men jag hoppas ändå på en lång, varm och inte alltför blöt höst. 

Glad är jag över alla jordgubbsrevor som bokstavligt har vuxit som ogräs i gräsmattan. Av sex plantor White dream, Ananasgubbe, Pineberry, har jag nu åtminstone revor till dubbelt så många plantor.

Jag har delat upp växterna i två huvudgrupper (Ph) och sedan även i ett par nödvändiga undergrupper så att vi har en överblick om hur markplätten ska fördelas. 

SURJORD

Klättrare

Anna, Kiwi, Actinidia arguta

Jenny, Kiwi, Actinidia arguta (2)

Romeo, Kiwi/Kameleontbuske, Actinidia kolomikta

Buskar

Birgitta Blue, Am Blåbär,Vaccinium corymbosum

Blue crop, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum (4)

Chippewa, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum (3)

Darrow, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum

Hardy blue, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum

North blue, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum

Northland, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum (4)
Patriot, Am. Blåbär, Vaccinium corymbosum

Polaris, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum (5)

Oskar, Am Blåbär, Vaccinium corymbosum

Leningrads Jätte , Blåbärstry, Lonicera caerulea var. kamtschatica

Sinyaya Ptitsin, Blue Bird , Blåbärstry, Lonicera caerulea var. kamtschatica

Onamnad, Blåbärstry, Lonicera caerulea var. kamtschatica (3)

Låga buskar

Beata och “glömt namn”, Allåkerbär, Rubus x stellarcticus (3)

Red candy, Lingon, Vaccinium vitis-idaea (2)

PLANTJORD

Träd

Lettisk låg, Surkörsbär (busk), Prunus cerasus

Kometa, Körsbärsplommon, Prunus cerasifera

Podorok St. Petersburg, Körsbärsplommon, Prunus cerasifera

Esperens Herre, Päron, Pyrus communis (2)

Gerbys kanel, Äpple, Malus domestica

Bolero, Pelaräpple, Malus sp

Antonovka, Äpple, Malus domestica Borkh, Äppelymp

Vranja, Äkta kvitten, Cydonia oblonga

Mulle, Mullbär, Morus accidosa

Bärbuskar

Invicta, Krusbär, Ribes uva-crispa (stam)

Hinomäkii, (grön), Krusbär, Ribes uva-crispa (stam) 
Hinnonmäki (grön), Krusbär,  Ribes uva-crispa  (2)
Hinnonmäki (röd), Krusbär, Ribes uva-crispa  (2)
Tatjana, Krusbär,  Ribes uva-crispa

Jonkheer van tets, Röda vinbär, Ribes rubrum (stam) (2)

Jonkheer van tets, Röda vinbär, Ribes rubrum (2)
Rosetta, Röda vinbär, Ribes rubrum 
Gullan, Vita vinbär, Ribes rubrum 
Intercontinal, Svarta vinbär, Ribes nigrum
Titiana, Svarta vinbär, Ribes nigrum (2)
Öjebyn, Svarta vinbär, Ribes nigrum (9st sticklingar)
Josta, Ribes culverwellii jostaberry
Julia, Havtorn, Hippophaë rhamnoides 
Sirola, Havtorn, Hippophaë rhamnoides 
Romeo, Havtorn, Hippophaë rhamnoides 
Pollmix, Havtorn, Hippophaë rhamnoides

Vilda bärbuskar 
Onamnad, Aronia Prunifolia (3)
Onamnad, Aronia Prunifolia eller Melanocarpa (kruka sticklingar)
Onamnad, Kinesisk blomsterkornell, Cornus kousa var. chinensis 
Onamnad, Körsbärskornell, Cornus mas
Black beauty, Fläder, Sambucus nigra

Jordgubbar 
Gigantella Maxim, Jordgubbe, Fragaria x ananassa (3)
Jätten Goliat, Jordgubbe, Fragaria x ananassa (3)
Rebecka, Smulgubbe, Fragaria × vescana R. Bauer & A. Bauer (6 + revor)
White dream, Ananasjordgubbe/Pineberry, Fragaria ananassa (6 + revor)
Smultron, Fragaria vesca (15 frösådda)

Klättrare 
Eddies blue wonder, Vin, Vitis vinifera 
Oregon thornless, Björnbär, Rubus fruticosus

Köksväxter 
Sparris, Asparagus officinalis (10)
Rosenhagen, Rabarber, Rheum rhabarbarum 
Citronmeliss, Melissa officinalis (3 krukor)
Spansk körvel, Myrrhis odorata (2 krukor) 
Vild vitlök, Tulbaghia violacea 'Variegata' Vild vitlök (2 krukor)
Gräslök, Allium schoenoprasum (5)
Oregano, Origanum vulgare (hink)
Salvia, Salvia officinalis 'Tricolor' (stor kruka)
Kajplök/Skogslök, Allium scorodoprasum 
Luftlök, Allium cepa var proliferum 
Ramslök, Allium ursinum 
Vitlök, Allium sativum

Prydnadsapel 
Evereste, Prydnadsapel, Malus Hybrid
Lizet, Prydnadsapel , Malus Hybrid
Red sentinel, Prydnadsapel, Malus Hybrid