lördag 29 mars 2014

Trettio grundstammar och tretton sorter ympris

Jag köpte allt växtmaterial till vårens äppelförädling på Nordiska trädgårdar i år. Som vanligt valde jag Antonovka som grundstam för att magkänslan säger att kärnsådda grundstammar som ett bättre val än dom klonade alternativen. Antonovka blir något mindre i storlek än klonen A2 och livslängden är längre hos en kärnsådd grundstam vilket jag också väger in.


När jag köpte ympris hos Blomqvists plantskola på trädgårdsmässan så fanns där väldigt knapphändig information om sorterna som fanns att tillgå så jag valde helt sonika utifrån skördestid och bilder på äpplet. Rent logiskt kan man tycka att äpplets utseende inte berättar så mycket om smak och egenskaper men på något sätt märkligt sätt valde ögat den här gången i alla fall sorter som med lite efterforskning visar sig vara riktigt bra val. Jag kostade på mig  sorten Veiniöun, som jag klassar som ett prydnadsäpple/mosäpple till den dag jag smakat äpplet. I elfte timmen hittade jag till  Svepoms monter och där fanns en hel vägg med ympris. Tyvärr var mässpengen så gott som införlivade i växtmaterial, buskar och frön så jag fick begränsa mig till tre sorters ympris. Hos Svepom är dom genuint hjälpsamma och är man det minsta fundersam över någon äppelsort som man hittat så bläddras informationen fram i den stora äppelbibeln. Jag hittade äpplet Eva-Lotta som jag har läst mycket gott om och finns på min önskelista.

Så vilka sorter blev det i år då? Jo, det blev Brunnsäpple (aka Fröllingeäpple), Eva-Lotta, Harlalmovski, Himmelstalund, Kersti, Long Guang, Ny kanel, Rescue (Barnäpple), Röd kanel, Turso, Veinöun, Virginskt rosenäpple (aka Sommargylling, Vitgylling) och Vuokko.

Det är mitt tredje år som jag ympar grundstam och jag ympar så snart som jag fått tag på växtmaterialet för då vet jag att det är i bra kondition, om jag behövt vänta så har jag inte brutit emballaget utan förvarat paketet på norrsida/skuggsida i marknivå. När stora äppelympardagen började närma sig upptäckte att jag hade lyckats slarva bort ymptejpen så jag mailade Svepom och frågade om dom visste vart jag kunde få tag på tejp inom ett par dagar och vips så mailar en vänlig själ att han kan skicka en rulle så att jag har den dagen därpå och jag blir själaglad. Ymptejp är väldigt svårt att få tag på och jag vet inte ens om det finns ute i handeln. Han som skickade mig en rulle sa att det är en färskvara och när jag väl provade tejpen så förstod jag vad han menade. Det var som dag och natt i jämförelse med dom tejpremsor och min gamla tejprulle i elasticitet och fästförmåga. Visst går det att använda bast, gummisnodd, frystejp och eltejp men om man har en trehundring över så är det välinvetsterade pengar att satsa på ymptejp eller parafilm som den också heter. Det blir så mycket smidigare och man kan istället koncentrera sig på att få kambium lagren intill varandra i det kritiska momentet.

Jag är en notorisk slarvmaja när det kommer till att märka upp sådder, sticklingar och även nyympade träd men i vintras fick jag tag på etiketter som jag tog mig tid till att modifiera. Så här efteråt så känns det helt rätt. Smidigt och överskådligt. Mycket kort så går ympning till som följer. Jag skär först till ympkvisten, därefter lägger jag snittet på grundstammen och försöker få en så likartadsnittlängd/yta som möjligt och om det inte går att uppnå så fäster jag dom samman på en av dom längsgående sidorna plus kortändarna, kambiumlager mot kambiumlager. När jag ympade dom första sorterna blev det en del meckande innan jag kom på att jag glömt "tungan". Om man lägger ett snitt på vardera snittyta och kilar fast ymp och grundstam nyper dom fast i varandra och det sitter säkrare när man lindar med ymptejpen vilket är till stor hjälp.


Dom nyympade grundstammarna krukas och vaknar inomhus i rumsvärme under lysrör. Jag sätter 5-literspåsar som hättor över varje ympad grundstam och lättar lite försiktigt när ympen sprängt knoppar för att vänja den vid mindre luftfuktighet. När äppelträden ute har vaknat får ymparna komma ut under ett par lager fiberduk och när järnnätterna är förbi flyttar jag dom till husväggen i västerläge.













Inga kommentarer:

Skicka en kommentar